egen text
Hallowii! Innan jag rusar iväg till skolan, tänkte jag bjuda på lite hemkokat.
Han strök över hennes axel, klädd i siden. Vindsvåningen var fylld av rök från rosendoftande rökelser och Marijuana. Utanför lyste månen gul.
"Allt kommer att bli bra, Simona. Jag älskar dig så. Det måste bli bra."
Hon vände sig om i sammetssoffan. Hon tog ett bloss av cigaretten med långt munstycke, tvinnade hans bruna hår mellan sina svarta naglar. Hans ögon var isblå och tveksamma. Hon log och borrade in sin svarta, dimmiga blick iklädd tunga, lila ögonlock.
"Det blir aldrig bra, Jamie. Det är det som är bra."
Ett lätt panikslaget uttryck spred sig över hans ansikte. Hon reste sig, balanserade genom rummet av kartonger och bokhyllor, smekte katten på en fårpläd och började rota i en av lådorna. Upp höll hon en kula som verkade speglas av röken där inne...
Hon log åter brett och lade en ärrad handled över kristallen.
Mannen suckade från soffan, gömde sin rädsla bakom himlande ögon.
"Men älskling...", började han.
Hon spände ögonen i honom, och den innersta känslan han inte erkände reflekterades i hans blick.
"Kalla mig aldrig älskling."
Måste rusa nu, ha en bra dag!
/Moa =^_^=
Han strök över hennes axel, klädd i siden. Vindsvåningen var fylld av rök från rosendoftande rökelser och Marijuana. Utanför lyste månen gul.
"Allt kommer att bli bra, Simona. Jag älskar dig så. Det måste bli bra."
Hon vände sig om i sammetssoffan. Hon tog ett bloss av cigaretten med långt munstycke, tvinnade hans bruna hår mellan sina svarta naglar. Hans ögon var isblå och tveksamma. Hon log och borrade in sin svarta, dimmiga blick iklädd tunga, lila ögonlock.
"Det blir aldrig bra, Jamie. Det är det som är bra."
Ett lätt panikslaget uttryck spred sig över hans ansikte. Hon reste sig, balanserade genom rummet av kartonger och bokhyllor, smekte katten på en fårpläd och började rota i en av lådorna. Upp höll hon en kula som verkade speglas av röken där inne...
Hon log åter brett och lade en ärrad handled över kristallen.
Mannen suckade från soffan, gömde sin rädsla bakom himlande ögon.
"Men älskling...", började han.
Hon spände ögonen i honom, och den innersta känslan han inte erkände reflekterades i hans blick.
"Kalla mig aldrig älskling."
Måste rusa nu, ha en bra dag!
/Moa =^_^=
Kommentarer
Trackback
